Maria Tjärnlund

Milano 

I helgen var det Champions Leaugefinal på San Siro mellan Atletico Madrid och Real Madrid. Trots ett fullbokat Milano fanns rum ledigt på Maison Borella. Ett hotell beläget vid kanalen Naviglio Grande. Underbart litet hotell med ”Maison Privée” där vi hade turen att bo. 

  
Startade ankomstdagen med lunch på Cerecio 7 beläget på ett tak på det lyxiga hotellet med samma namn. En takterrass med utsikt över mode destriktet i Milano. Efter långlunch slappade vi en stund vid poolen! Här solar man med viss stil så sandaletterna fick stanna på fötterna.

Sandaletter från: Marc Jacobs

   
 Inte ett besök i Milano utan att spana in utbudet på Corso Como 10. En turistattraktion av dignitet för alla fashionistas. Designers från hela världen vill designa speciellt för den här butiken så många varor går endast att hitta här. Ny spännande design trängs på klädställningarna. Många asiatiska kunder slåss om godbitarna. Just idag hamnade jag bland en grupp från Japan som shoppade loss på de kända Corso Como loggo produkterna.

   
    
 Efter en mils promenad genom Milano som var uppdukad till tänderna inför helgens match tog vi oss ner till Naviglio Grande kanalen för ombyte till middag.

Den ljumma Milano kvällen erbjöd möjlighet till en kort favorit från IRO ett rea fynd från Wakakuu.com, sandaletterna är också ett vrålfynd från Judith Second Hand. Från Givenchy! Kvinnan i kassan hade till och med svårt för att sälja dom. Glasögon trotjänare som jag ännu inte tappat bort från Prada. Snygg rålinne kappa från Jill Sander. 

  
För mig är lycka att vakna till riktigt gott Italienskt kaffe doft ren lyx. Tror det blev några koppar varje morgon bara för att…..liksom.

Underbar trädgård på hotellet som inbjöd till lång skön frukost.

  
Svart sidenkjol med spetskanter från Rag & Bokr. Sandaletter Zara. Top Cos. Glasögon Ray Bans. Vid Via Gorizia fanns surfshoppar och små caféer som erbjöd både inredning och klädshopping.

Tog man sig tid bland marknadsstånden vid kanalen kunde man fynda en hel del åtråvärt. En Thonet stol tex. 

   
   

Det går såklart inte att säga ett ont ord om maten i det här landet annat än att man äter mer än man bör. Men att förneka sig en god pasta med underbar tomatsås är straffbart! Eftersom jag tillhör klubben ”Kvinnorsomäter” så gick jag all in på det mesta med goda råvaror och enkla smaker. Åt mycket fisk och vegetariskt den här resan. 

 Matchenkväll på lördagen och jag klädde mig som ”marängerna” i vitt för att stötta Real Madrid. Real vann på sista straffen slagen av Ronaldo. Underbar stämning på arenan och verkligen en upplevelse.

Smoking kavaj: SCHO, linne FWSS från Skindeep. Byxor: Billy & I. Kuvertväska Mango.

 

Kommentera   Permalänk

Capri

Romantisk och vacker helg på Capri! Ord är överflödiga. Smoking och summerchic var klädkoden för helgen. Elegant a la James Bond. Vi gick såklart rakt på klädkoden på inbjudan under hela helgen. Väldigt kul att få klä sig elegant rakt igenom.   

Kommentera   Permalänk

True Blue

Just nu har jag svårt att slita mig från mina Frame V jeans. Egentligen använder jag mest tighta jeans med smala ben hela vägen ner. Men de här galet sköna jeansen åker på när helst det skaver oavsett om det skaver utanpå eller inuti. Min jeansskjorta är eg en stöld från ett ex och är urtvättad till max. Superskön från Lewis. Inser att blått är fint på mig. Gör mig dessutom glad.  

 Tror många med mig har en hatkärlek till jeans och vilken modell som passar bäst. I år skall jeansen vara kortare men gärna raka. Vilket är en helt omöjlig modell för mig med höfter och midja. Har svårt att hitta jeans som bör vara 28/36 eller längre tum. Tipsa mig gärna på modeller med mjuk midja, långa ben och bra stretch. 

Långa kappor är en fablesse för mig. Nu när jag efter en resa till NY fattade genom mina resvana väninnor att de där Uniqlo dunjackorna löser problemet med den korta svenska kappsäsongen. Trenchcoat hann jag ha 2 veckor på hösten förrut sen var den för kall. Jag har nu för tiden alltid en liten svart dunjacka i väskan som inte tar större plats än en liten 1 liters plastpåse när man rullar ihop den. Fryser aldrig numer på grund av den. 

  
Mina trogna Ray-ban modell ”John Lennon” passar till allt och speciellt om man vill förstärka en mer 70-tals look. Väskan är inköpt i lilla shopen på hotell W i Barcelona. Jag och min son delar passionen för Jordans och dessa vita är en av mina favoriter. Från Cali.

  

Kommentera   Permalänk

Packa rätt

Alla jag känner har ångest inför att packa väskan för en weekend utan direkt tema.  Har själv blivit bättre på detta genom åren men inser fortfarande att allt för många byxor och för få överdelar hamnar i väskan. Klänningar åker sällan med. Känns nästan alltid för ”uppklätt” var i Krakow i helgen och packade vitt, svart och beige. Allt gick att kombinera och till och med sidenmorgonrocken gick att använda som festkappa ifall det skulle behövas.  V jeans/Frame, vit topp/Isabel Marant, väska/Mango Premium, Kappa/Jill Sander, glasögon/Prada, sneakers/Nike Jordans, svart sidenskjorta/FWSS, vit skjorta/Acne, stor ring/Judith second hand, 

   
    
 

Kommentera   Permalänk

Barcelona 

Det är ju ingen matblogg det här men ibland kan jag inte låta bli. Tipsar om den lilla juvelen Cal Pep på Placa de les Olles 8 i Barcelona och Merendero de la Mari på Placa de Pau Vila 1

Har ätit några av mina bästa luncher här!

Vad är det med mig och friterade små läckerheter?  Calamares, små fiskar, underbart spröda kronärtskockor och så Creme Catalan? Hur gott kan det bli.

   

  

    
   

Kommentera   Permalänk

Sportsfashion

Sneakers till smoking eller kostym är inget nytt. Inte heller snapback och träningsväskor. Nu mixar vi gärna träningskläder till högklackat. Trendigt i vår. Jag går inte riktigt så långt men mina Rita Ora for Adidas mixades med kavaj från Balmain. Boots från Acne. Vit långärmad tröja från Uniqlo och träningsväska från Stella Mc Cartney for Adidas. 

  


      
    
 

Kommentera   Permalänk

Boho chic

I sommar klär vi oss Boho chic i alla dess former. På fina festen, smoking middagen eller bröllop och student så är det långt, blommigt och bohemiskt som gäller. Passar man inte in det storblommiga går de sköra små mönstren lika bra. Mönster på mönster är  ännu trendigare. Matcha din blommiga klänning med en brokad väska i blommigt. Finns ofta på vintage butiker.  Bäst just nu är Olga Vilshenkos vackra klänningar www.vilshenko.com 

   
   

Kommentera   Permalänk

Summer cravings

Förra sommaren hittade jag min lilla broderade favorit väska på hotell W i Barcelona. Tycker att de små handplockade pop-up butikerna på större hotell som är full av personligt inköpta varor är de bästa. Råkar man ha samma träffsäkra stil som inköparen är det svårt att slita sig från butiken. De här fina väskorna sätter färg på sommarvitabplagg. Inspo!

   
    
   

Kommentera   Permalänk

The silk shirt

Återigen den vita sidenskjortan som alltid hänger där redo för ett möte eller en resa. Har just nu två kvar från FWSS modell: Mary, från Skin Deep på Humlegårdsgatan i Stockholm. En efter en har de trasas sönder av tvätt och ihärdigt användande av dessa underbara material mot kroppen. 

Glasögon: Triwa

Klocka: Maggio experience

Byxor i siden: Zara 

Skor: Skin Deep

  

Kommentera   Permalänk

Jag avgudar Kerstin Thorvall

Omöjligt att säga det bättre och drama är bara förnamnet. 

Källa: Aftonbladet den 21 maj 2007.

Nu har de första för säsongen kommit till blomsterhandlarna. Pionerna. Först är de hårt knutna. Som mycket små barns händer. Man kan inte riktigt se vad de kommer att få för färg. De är runda små bollar inne bland de stora, mörkt gröna bladen. Sen slår de ut. Eller snarare: en morgon, när man vaknar, så har de slagit ut, och man vet inte om det gick fort som en explosion eller om bladen smög sig ut.Men nu är de här.

De är rent och klart skära och jag vet ingen färg som är så lätt, så svävande, som de just utslagna pionernas. Det är som att se på ett poem. Eller den rodnande hjältinnan ur en roman för länge sen. Då oskulden och aningslösheten var unga flickors vackraste egenskaper. Mot denna skira ömtåliga skönhet verkar bladen nästan oanständigt livskraftiga. De tränger sig på, de vältrar sig över blommorna i obändig virilitet.

Men de unga skönheterna är förvånansvärt starka. De lyfter triumferande sina huvuden och blir ännu mer lysande. Samtidigt slår de ut bladen lite mer, går från ungflicksstadiet in i sin fulla blomning. Hisnande vackra och mycket medvetna om det. Doften de sänder ut är söt och sövande. Färgen är hela tiden lika ren och fulländad. Kanske är det bladens mörka gröna som ger skimret omkring blommorna. Kontrasten mellan ljus och mörker.

Gradvis blir nu blommorna större, ännu mer utmanande. De riktigt skriker ut: ”Titta på mig då, se så vacker jag är”.

 Men redan nästa morgon kan de ha gått över gränsen. Öppnat sig en aning för mycket. Så att man ser att längst inne i det skära är de honungsgula. Bladen börjar se litet slarviga ut. Som en vacker klänning, när den dansat hela natten.

Och nu när blomman avslöjar sin innersta hemlighet, är det som om den skulle tappa all stolthet. Den fläker upp sig för alla som vill se den. Den bjuder ut sig. Blir stor och grov och vulgär. Fortfarande är den ju

vacker. Men desperat, överdrivet. Och var och en kan se att undergången är nära. Pionernas slut är smutsigt och skamlöst. De underbara skära bladen ligger brunfläckiga på marken. I stora, skräpiga drivor, som man sparkar undan med fötterna.

Ingen blomma är som pionen.Ingen annan blomma lever lika intensivt, överdådigt och utmanande. Ingen är så laddad med erotik och öppen sexualitet. Pionerna gör mig andfådd och upphetsad. 

Jag vill ha dem i stora bunkar överallt och bli berusad av doften. Jag har skrivit dikter om att jag skulle vilja vara en skär pion. Och våga leva lika storslaget, kompromisslöst och oblygt. Utan rädsla för sönderfallet och döden.

Så kan jag längta till pionerna. Samtidigt som jag naturligtvis är skrämd av dem. För det är just det som jag älskar hos dem. Annat är det med pelargonierna, de som snart kommer att stå på min balkong.

Hos pelargonierna finns ingenting skrämmande. De är strävsamma och anspråkslösa. De är vackra, men de prålar inte. De bjuder inte ut sig. De är inte äventyrliga.

Pelargonierna går aldrig till överdrift. De är lagom. De får inte hysteriska utbrott. De förvandlas inte från kväll till morgon (som pionerna). Man vet var man har dem.

Pelargonier är trygghet.

Så länge de står där och blommar kan ingenting hända mig. När jag ser dem, tror jag att det ska ordna sig ändå. De talar om för mig att bara man är hel och ren så går allt bra för en. Pionerna och jag vet att de ljuger.

Men ibland behöver man höra sånt ändå. Jag skulle vilja vara som en pelargonia. Lika livskraftig, hederlig och trivsam.

Så pendlar mitt liv mellan pionernas våldsamma livslust och pelargonernas försiktighet. Undra på att jag blir trött ibland.

Kerstin Thorvall 

Kommentera   Permalänk