Katerina Janouch

Praha tur och retur

Jag har varit i Prag i ett par dagar och det är alltid lika roligt att komma tillbaka till min gamla hemstad. I tisdags var det 30 grader varmt och alla gick sommarklädda och svettades järnet. I går slog vädret om och det blev svenskt väder, med 13 grader och spöregn. Häpp! Ändå hann jag med en himla massa, sjukhusbesök och research och förläggarprat och häng med mamma. Mamma och jag satt och diskuterade vad som skulle ha hänt om vi INTE lämnat landet och bott kvar?

Visst är denna bild fin? Tog en powerwalk igårmorse och hittade en fiskargubbe i regnet som såg ut som en blå paraplyblomma på Vltava. Rart. Kunde också varit ett älskande par där under. Nåväl. Vad skulle hänt om vi stannat kvar? Vi spekulerade: Mamma och pappa arbetslösa. Pappa kanske i fängelse. Inga studier för mig. Inget jobb. Ingen framtid. Lillebrorsan också utanför studier/arbetsmarknad. Fömodligen massa illegala svartjobb. Jag tror jag skulle skrivit i alla fall men kanske blivit en undergroundpoet? Skulle väl ha rymt till väst vid 20. Men kanske inte till Sverige då…? Ev USA. Eller Frankrike. Eller, mina drömmars land, Australien. Fast Sverige blev det ju och Sverige har alltid varit fantastiskt och jag är tacksam för att vi var välkomna här, först var vi ju i Danmark i ett år men sen blev det Stockholm och här har jag stannat, här är mina barn, mina nya rötter.

”Vi kämpade ju för att överleva” sa mamma. Ja, vilka tider vi genomlevt… Flytta från lilla trånga trerummaren på stans skitigaste gata kom ju inte på fråga. ”I Sverige flyttar alla hela tiden, det är en livsstil” säger mamma, ”men vi hade inte ens en tanke på nåt sånt, vi var glada att vi hade nånstans att bo…”

Och sen då? Efter 1989? Troligtvis nåt slags politisk karriär för pappa. Den tappre som klamrade sig kvar. Ja, vad vet man?

Bilden ovan föreställer utsikt från pappas lägenhet. Utsikt i regn. Nedanför finns en polisstation, men det har jag redan berättat en gång tror jag. Vid gatans slut ser man Vaclav-platsen. Det är bara ett stenkast till statyn och hela den där platsen som är så laddad med dramatik. Prags hjärta. Tycker så mycket om de gamla husen. För alltid en symbol för mitt förflutna, en del av mig…

Jag älskar ju att springa runt i Prag, nosa runt i alla hörn. och ta bilder på alla fina hus. Jag åker tillbaka redan i oktober, då är det en nordisk litteraturfestival och boksläpp för min del, så det blir fler rapporter härifrån. Ikväll åker jag till Nykvarn och bibblan där, kl 18.30 berättar jag om mitt skrivande. Hoppas du kan komma!

KOMMENTERA

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  En Kommentar
  1. Sandra Elstrin skriver:
    !

    Hej fina

    Så underbara bilder fr Prag. Det var en snabbvisit där va? Blev så paff när du plötsligt var hemma i Sverige igen :-)

    Ja du ibland undrar man vad man varit o man inte suttit här i Sverige. Jag fundera på hur mitt liv hade sett ut om jag varit kvar i Indien????Hm….kommer ju aldrig få nåt svar på det men kan inte undgå tanken ändå.

    Ååå jag är så GLAD att just DU kom till Sverige :-D

    Se fram emot bokmässan så mycket,ska bli kul att få träffa dig.

    Må så gott
    Var rädd om dig

    Kram Sandra <3