Med anledning av dietpratet

Hej och tack för era kommentarer angående dieter. Jag vill förtydliga en sak, jag är inte ”en naturligt smal människa”, eller i alla fall inte modellsmal (size zero eller vad ni vill). Jag har en tendens att lägga på mig, väldigt mycket under graviditeterna (sprängt 100+) och även sedan. Har haft stlk 42-44. Är dock lång (1,75) och därför har vikten inte ”märkts” så mkt (är även atletiskt byggd med breda axlar och långa ben, vilket gömmer en del kilon om man så vill).

Det är först sedan jag lagt om livsstil som jag blivit ”en naturligt smal” människa. Det är först när jag hittat balansen mellan rörelse och mat som jag har den kropp jag ska ha (den kropp jag haft fram till ca 25 och som jag är bekväm i). Jag noterar att det finns mycket förnekelse kring mat, folk undrar varför de inte minskar i vikt men om de skulle ärligt granska sin rörelseutgift per dag och sitt matintag i volym/kalorier, så går ekvationen inte ihop. Jag har själv varit där. En extra brödkant gör väl ingen sommar? Jo, många extra brödkanter läggs på varandra och på ett år blir det några kilon och sen kryper kilona på och man tror man gör så bra när man är på gymmet och hårdtränar 2 ggr/vecka men det RÄCKER INTE. Jag har själv sett personer som hävdar hur lite de äter men sen äter de mer och stoppar i sig av bara farten och lägge rkanske inte ens märke till det.

Vad gäller mat är jag förstås medveten om att vi är olika individer, olika känsliga för olika ting. Vissa är mer kolhydratkänsliga, andra inte. Dock står jag fast vid att det handlar om portionernas mängd/storlek/volym. Man kan bli tjock av att äta 100 kilo grönsallad också. De som inte är magra av naturen (hög ämnesomsättning) behöver sätta fart på organismen. Dessutom är kroppen byggd för rörelse. Ge mig inte något annat. Att snabbt minska massa i vikt med extrema dieter är jättebra, men det är mycket vätska som försvinner och sedan går många upp i vikt igen om inte hela livsstilen styrs om. Jag blir ledsen när man förkastar bra mat som fullkornsprodukter och bönor och linser, och inte ger barnen frukt? Det anser jag är tokigt. Med måtta kan man äta av det mesta, sen att kvinnor 40+ ska dra ner på kolhydraterna och äta fullkorn ist för vitt mjöl och socker, det är vi nog alla överens om.

Fridens liljor.

/Katerina

KOMMENTERA

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  4 Kommentarer
  1. Eva skriver:
    !

    När min dotter var 13-14 år var hon jätteliten och tunn. Precis då kom size zero. För henne var det en lättnad att slippa köpa barnkläder utan få tillgång till moderiktiga plagg. Numera är hon en 38:a. Don efter person.

    Vad man aldrig tar upp när man diskuterar viktnedgång är om personen tar neuroleptika eller cortison (kanske finns det fler mediciner som ger fetma.) 30 % av de som får depressioner får övervikt, resten viktnedgång.

  2. Christina skriver:
    !

    Jag håller med dig om vad du skriver, och skulle gärna vilja fylla på med en reflektion: varför pratar man aldrig om alkohol när man pratar om dieter? Om syftet med dieten är ett hälsosammare liv i största allmänhet borde väl ett första självklart steg vara att dra ner på eller helt sluta med alkohol? Jag är själv ingen nykterist, men när jag anstränger mig för att leva hälsosammare är det alltid en självklar del för mig att sluta med alkohol också. När man läser diet-bloggar får man inte precis känslan av att alkohol-intaget är något man reflekterar speciellt mycket över.

  3. SuperSHEro skriver:
    !

    Jag tror att alla (de flesta?) är ”naturligt” smala. Men problemet är att många inte har den där balansen du pratar om. hade alla balansen så skulle de flesta befinna sig på sin naturliga vikt. Med naturligt smal menar jag det som är naturligt för just din kroppstyp, genetik och uppbyggnad. Size zero är inget att sträva efter. Tror det gäller att hitta balansen och att inte försöka motarbeta sin egen kropp och det som man har blivit tilldelad. Alla är eg naturligt smala, vi har bara olika kroppstyper. Tyvärr så tänker de flesta smal=size zero och då blir det ju bara fel. Ytterst få har en naturlig size zero-kroppstyp.
    Om du förstår hur jag menar. :)

  4. Karin skriver:
    !

    Jag håller fullkomligt med. Jag som jobbar inom hjärtsjukvården träffar dagligen många överviktiga människor och det är skrämmande många som hävdar att de faktiskt äter jättelite och ändå går upp i vikt. Att så fort de ”tittar” på en kaka så går de upp 1 kg. Sen när de går till vår dietist och får föra matdagbok visar det sig, mycket riktigt som du skriver, att de stoppar och äter mest hela tiden… Och förstås rör sig alldeles för lite i proportion. Men extrema dieter – nää! Tackar vet jag ökad medvetenhet!
    Hälsar en som precis ätit en nybakt semla ;)