Lördagstrött

January 31, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

Den där städningen knäckte mig banne mig. Blev helt låg framåt eftermiddagen. Robban gjorde hamburgare. SEn låg vi i soffan och ska ligga där igen.

Såg lite på Ingos legendariska match mot Patterson. Kändes riktigt sorgligt att läsa att han avled inatt, en legend som gått ur tiden. Vilken kille. !ngo alltså. Vi gav ut hans bok på mitt gamla bokförlag och då skakade jag tass med honom. Jag hoppas att Ingo är på en fin och lugn plats nu där han har det bra.

Nej hörni gott folk det blir inget vidare blogg ikväll. Vi hörs imorgon! Kram på er!

Sticker till Pom Pom

January 31, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

Bisarrt vad jag har städat. Denna gång Ingrids rum. Sju kassar fulla med skit väck. Man kan andas där inne. Jag har stört mig länge på röran och idag var det en hormonell strömning i kroppen som fick igång städgalningen i mig. Vroooum!

Nu sticker jag till mitt kära Pom Pom Parlour. På PUB. Plan 3. Ja jag tjatar men annars hittar ni inte dit! 😉

Jag kör hårt fram till klockan 18. Sen skriver jag mer. PUSS & KRAM.

Ikväll…

January 30, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

…ska jag ligga i soffan o njuuuta av ledighet. Jag har trots tandvärk & operation i käften jobbat som en blÃ¥dÃ¥re! Jobbat jobbat jobbat. FÃ¥tt mycket gjort, men inte allt. Ändock. Jag är trött. Har inte “unnat mig” nÃ¥t alls, utan bara slitit. Men idag kom det belöningar, kändes som att plocka in frukterna. Har fÃ¥tt roliga förslag, erbjudanden och blivit uppvaktad av diverse aktörer… roligt! Jag har helt enkelt haft flyt. Men det vill jag verkligen inskärpa, det känns som om jag jobbat superhÃ¥rt för allt detta. Inget, inget har kommit gratis. Det känns att jag slitit och kämpat. Och nu kom det utdelning. I form av människors vänlighet och respons. Bra sÃ¥dan. Och det känns sÃ¥ himla bra. Att det kanske finns en gnutta rättvisa där ute. Att en kämpande gammal morsa som gnor fÃ¥r en blick av paradiset. En liten glimt av det. Just nu är det gott sÃ¥. Kärlek till er alla, i Frankrike och i Holland och i Stockolm och i Malmö och överallt. Extra pussar till författarbrudarna, ge inte upp! Skriv skriv skriv! KRAM!

 

PS. Imorgon är jag på Pom Pom på PUB 03 från kl 14. Kom o säg hej!

Let's Dance och Magda

January 30, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

Jag har tänkt så mycket på Magda den här veckan. Fy fasen vad hemskt att drabbas av hjärnblödning. Jag tycker så synd om henne. Ni som inte vet, Magdalena Graaf är en otroligt varm och trevlig person. En  omtänksam kvinna, en mamma som brinner för sina barn. Ärlig. Ödmjuk. Vacker både utanpå och inuti. Jag gillar henne skarpt! Jag hoppas hon mår bättre. Jag skickar henne alla mina mentala styrkor . Men Let’s Dance går vidare… usch. Det går ju knappt att titta när jag vet att Magda är sjuk. Kram Magda krya på dig vännen.

Hur tänkte han?

January 30, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

Porrskandal på reklambyrån McCann. (Jag har tänkt på detta hela veckan). Ekonomichef brände VID ETT ENDA TILLFÄLLE 85.000 på strippor, dildos mm. (Totalt en kvarts mille om man räknar alla gångerna). Jag undrar hur han tänkte? “Hm jag är kåt jag behöver en strippa, lite glidmedel o så en rejäl stav att köra upp i ändalykten. Men jag har ingen bra lön, ehm, tja ska jag tjacka krossade tomater på Coop eller nalla lite byråstålar, jag nallar, frugan får tjacka spaghettin, jag trixar med bokföringen och unnar mig lite. Åttifemtusen balubas gör väl ingen sommar? McCann har ju Teliakonto vettja så jag kan då lite dildopengar att leka med.” Jag undrar hur man känner sig när sanningen kommer fram. Fyfan vilken ångest man måste ha! Eller tycker ekonomichefen att besök på Casino Royal för jobbets pengar är en mänsklig rättighet? Eller, tänkte han med ett annat organ än hjärnan? Nåt mysko måste det ha varit.

16 år och småpretto

January 30, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

Pappa mejlade just en gammal bild som jag tänkte förgylla min – och er !, kanske – morron med. Jag är 16 Ã¥r, tycker att Mary Quant har snyggaste modet, har basker och platta svarta clips i öronen och drömmer om att bli journalist. Året är 1980.

Annonsen laddas.

Glömma-bort-morgon

January 30, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

Fredag hela vecka nästan är det. Fredag idag IGEN och hur gick det till? Klockan 7 ringer telefonen, i Davids klass ska det has roliga timmen, David ska ha med sig papptallrikar och plastglas… Kul att han säger till i “god tid” dvs 5 minuter innan avfärd. Men lyckligtvis fanns allt han behövde hemma (bara 14 stora papptallrikar, snilleblixt-pappan kom på att om man klipper itu dem får man 28 – funkar bra till kladdkaka!). “Hej då” säger sonen och går. Tio minuter senare… ahapp, papptallrikarna ligger ju kvar hemma? Sen hittas Daniels skolbok & banan i hallen… vi packar ihop alla glömda pryttlar, skjutsar Ingrid till skolan. Robban hittar Ingrids kläder lite överallt i skolhuset… Och jag får springa till olika klassrum. Bäst är när jag inte vet vem som är vem och vems klassrum som ligger var och kallar Daniel för Jacob och går sen in till 4B istället för dit jag ska… (Vänta jag har väl inget barn i fyran??? nä, just det.)

Till slut är alla prylar på plats, kläderna insamlade, lappar påskrivna (fast sportlovslappen har vi IALLAFALL GLÖMT, skulle vara inlämnad i onsdags.) Robban och jag vandrar som två stora svarta mumintroll i våra tjocka skor och hasiga jackor tillbaka över en öde skolgård. “En dag ska vi få en fetingmedalj för att vi lyckades balansera alltihop med en sån bravur” säger jag och vi garvar.

Nu ska jag dricka kaffe. Innan jag glömmer.

Hörde jag rätt?

January 29, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

Signaturen Pip:

Jag undrar som Micke. Och förstår inte varför du sparkar på kvinnor som är/vill vara jämställda hela tiden. Läste att du tycker feminism är skit. Så har en viss sorts kvinnor alltid sagt, jag är glad över att jag får rösta och förvärsarbeta och att det finns de som drivit de frågorna. Och som inte sagt, nu har vi fått rösträtt nu behöver vi inte prata om det här mer.

SVAR:

VA???? Visa mig var jag sagt att “feminsm är skit”. Hur sparkar jag på kvinnor? Då har du verkligen misstolkat nåt! Jag som ständigt förespråkar feminismen i varje steg jag tar. Varje gång nån frågar om jag är feminist säger jag ett stolt JA. Försöker stötta kvinnor allt jag kan. Jag tar upp en företeelse som jag anser går ut på att kvinnor förtrycker varandra. Och DET är inte feminism i mina ögon. I mina ögon ska vi stötta varandra, inte sänka o knäcka. Men att jag skulle sagt att feminism är skit, det chockar mig svårt. Godnatt. PS är du säker på att du inte blandar ihop mina åsikter med nån annans? 😉

Bonuspappor & bestyr

January 29, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

Nu har jag en ny rafflande fråga på alltombarn! Shit nu började tandvärken lite smått igen. Jag som blivit övermodig o tänkt att allt är läkt? Men det tar väl sin lilla tid. Ikväll ska jag sörpla pannkakor med sugrör haha. (O den jävla penicilinen, fan vad jag hatar den.)

Här är dagens dilemma ur föräldradjungeln:

http://blogg.alltombarn.se/katerina/

Hoppa upp ett år i skolan

January 29, 2009 Skriv en kommentar
Allmänt

Annonsen laddas.

MEJL:

Hej!
Jag läste på bloggen att din dotter går i ettan med dem som är födda året innan. Jag förstår varför eftersom hon är född första januari. Min son är född i juli 2001 och går också i ettan. Hans lärare har pratat med oss om att han kan flytta till tvåan eftersom han är på den nivån kunskapsmässigt. Jag försöker fundera över fördelar och nackdelar – såklart bra att han får utvecklas tillsammans med andra på sin nivå, men hur blir det i framtiden. Är det kul att hela tiden vara ett år yngre än sina klasskamrater? Och hur kan det kännas för en liten 7-åring att byta klasskompisar och lärare mitt i en termin? Fast det gör ju alla som flyttar med sina familjer, och det brukar ju gå bra.
Hur har ni resonerat när ni beslutade att Ingrid skulle börja ett år före?

Tack för att du delar din vardag med oss bloggläsare, och tack för härliga läsupplevelser (har lästa alla dina böcker och väntar på nästa…). Jag är imponerad av att du skriver så bra fastän svenskan inte är ditt förstaspråk. Du måste vara väldigt språkbegåvad.

Hälsningar

SVAR:

Hej, vad kul att du gillar mina böcker! Tack för komplimangen! Håller just på med nästa bok… och är snart klar med redigeringen! Känns super!

Vad det gäller din fråga om din pojke, så kan jag tycka att det är lite tveksamt, ifall han gillar sin klass och så. Vad det gäller mina barn så har de alla trivts otroligt bra i sina klasser och skulle aldrig velat byta! Men det är klart har man inte så supertajta kompisar så kanske det går bättre att byta? Du skriver inget om din pojkes kompisrelationer men sånt spelar ju in. Ingrid fick ju börja i sin klass från start så att säga, hon började sexårs med de andra. Vi bestämde det därför att hon altid varit mer en 01:a än en 02:a pga at hon just är född så tidigt – och även för att hon varit tidig med allt i sin utveckling. Dessutom trodde vi att hon skulle bli rastlös på dagis, om hon var kvar så skulle hon ju vara nästan 7 år när hon började sexårs. Så det har aldrig varit så att hon bytt upp sig uner terminens gång. Vad det gäller henne så skulle hon defnitivt inte vilja byta grupp. Tror det kan vara känsligare för en kille att ständigt vara yngst. Vad det gäller kunskaper kan jag också ge en annan bild, min äldsta son låg alltid före i allt i skolan – fast i 5:an låg han plötsligt efter i matten! Han hade inte alls hänt med. Det blev nåt slags uppvaknande för oss, vissa barn har lätt till en början men sen kan det bli svårare – kanske inte alltid är gynsamt att byta klass i ettan ändå?

Hade han börjat med de äldre barnen så hade det ju varit en annan sak. men jag hör att du är tveksam och jag tycker du ska lyssna på det, men som sagt, det beror ju också på om han gillar sin klass eller inte. (Att flytta är en annan sak, nu ska han ju gå kvar i samma skola, då blir det ju annorlunda). Lite rörigt svar men jag hoppas du förstår vad jag menar!

PS ni kanske kan stimulera er begåvade kille med extra aktiviteter, kanske språk, musik o dyl? Han kan också jobba med mer avancerade böcker fast han går kvar i sin gamla klass.

Annonsen laddas.

Min borderlineälskare Amsterdam

April 22, 2013 1 kommentar
Okategoriserade

Annonsen laddas.

Amsterdam är en älskare i raden, en rätt ödmjuk en som samtidigt kan anta de märkligaste skepnader och bjuder både pittoreska vyer och samtidigt känslomässiga utmaningar. Smeker så ljuvligt och slår så hårt.

Åh Amsterdam. Du är en sån ombytlig jävel. Kärleken du ger är beroendeframkallande men samtidigt förvirrar du mig. Hur gör du? Och varför?

Du retas med en hand full av underbara kullerstensgator och hus i tegel och tulpaner och barn i manchesterbrallor i cykelkärror, små caféer intill kanalerna och husbåtar med sköna soffor att hänga i. Amsterdam! Du förför min själ och vaggar in mig i ett skönt continentalt mood där jag ser mig själv iförd träskor, bakandes surdegsbröd i någon nyrenoverad väderkvarn. Kanalerna, de där vindlande vattenfyllda dikena där sparrisen växer intill  i sina sandiga bankar. De där högresta människorna med vackra anletsdrag som pratar så himmelskt märkligt. Kroketter och indonesisk soya. Blomsterhav och korsvirkeshus. Ostindienfarare och blåvitt porslin.

Jag klär av mig för dina ögon, Amsterdam, vill vara naken och rusig med dig. Kyss mig, din luffare. Lägg dina erfarna händer på mina höfter, gunga mig till stjärnsmällar likt vågorna som slickar den Flygande Holländarens skorv. Sov med mig. Ledsaga mig genom den fuktiga natten, låt månskärvan lysa över oss. Ditt ansikte på kudden, skäggstubben, ögonlocken som är tunna trots dina maskulina drag. Du tar tag i mig med din arm, drar mig intill.

Underbara sköna sensuella Amsterdam, ge mig mer. Men mitt i natten vaknar du plötsligt och vilddjuret inom dig blottar tänderna.

Med ens är smekningen brutal, hårdhänt. Du far över min kropp med en hänsynslöshet jag inte kunnat förutspå. Det är de andra, kvinnorna i Red Light district, alla de där kropparna som ålar bakom sina glasrutor, dränkta i det rödrosa ljuset som barmhärtigt photoshoppar kurvorna intill perfektion. Det är de där ögonen, så vackra och ändå så hårda, munnarna som ler men som förblir slutna. De långa benen, rumporna, brösten. De spelar en roll, men du är deras värd, Amsterdam, de finns där, de drar för skynket, säljer sin kropp. Vad händer med alla dessa flickor, vem äger dem, varför har de valt som de gjort? En av alla de tusentals män som passerar går in, förhandlar om pris. Det är svårt att inte föreställa sig vad som händer sedan, bakom det fördragna skynket, bara några meter bort. Du gör illa mig nu, Amsterdam. Du har lockat hit mig men när jag ställer en fråga skrattar du mig bara rått i ansiktet.

Hon är en annan av dina undersåtar, kvinnan i coffeeshoppen som lägger fram menyn med knarket. Hon säljer hela spektrat av sinnesförändrande substanser, precis som så många av alla hennes kollegor. Skolflickorna går in, köper ett rus. Proffspundaren tänder på. Cannabisdimman ligger tung och det är så normalt, så normalt det du gör med mig, den där smekningen som övergår i strypgrepp. Jag ligger på kullerstenen och blöder, jag andas knappt, jag är naken och värnlös inför dig, Amsterdam. Du gör som du vill med mig.

 Morgonen efter är du idel sol. Båtarna som åker över kanalerna. Alla de små butikerna med söta små klänningar. Du bjuder mig frukost, färskpressad juice. Du ler. Håret är tillrättalagt och barnen leker på gatorna. De målar med kritor, hoppar hage. Din kyss smakar mynta och kanel, din andedräkt bär inte ett spår av nattens fylla. Så frisk du ser ut! Så levande och intressant. Jag glömmer bort. Jag väljer att blunda. För dina fingertoppar mot min kind gör mig lycklig. 

Jag älskar dig, viskar du.

Amsterdam.

Som sann borderlineälskare fyller du mig med passion.

Men den är inte enbart ljus.

Bakom nästa tulpanodling lurar ett mörker.

Nattsländan!

April 19, 2013 4 kommentarer
Okategoriserade

Annonsen laddas.

I dag kan jag äntligen publicera omslaget till “Nattsländan” som är den sjätte romanen i serien om Cecilia Lund. Den kommer ut 19:e juni 2013. Varsågod, här kommer också baksidestexten på boken.
När Cecilia vaknar upp på sjukhuset efter en mindre hjärtinfarkt vet hon med isande visshet att hennes liv måste förändras. Det känns omöjligt att gå vidare i äktenskapet, drömmen om en familj som håller ihop för alltid går i kras.

Även för systern Susanna väntar dramatiska förändringar och härigenom svetsas systrarna samman mer än någonsin. Susanna visar oväntad handlingskraft trots att hon ställs inför sin tuffaste utmaning. Medan Cecilia kämpar med att komma på fötter och hitta ny balans i livet försöker hon också komma tillbaka i sin yrkesroll. Hon återgår till arbetet på förlossnings- kliniken samtidigt som avdelningen drabbas av ett hårt slag: chefsbarnmorskan Tatiana försvinner spårlöst. Cecilia borde förstås lämna ärendet åt polisen, men kan inte låta bli att engagera sig. Långsamt går sanningen upp för henne – och den är mer skrämmande än någon kunnat tro.

Nattsländan är den sjätte romanen i serien om barnmorskan Cecilia Lund. De fem tidigare heter Bedragen, Systerskap, Hittebarnet, Tigerkvinnan och Modershjärtat.

 

Trevlig helg!

Jag vet vad du gjorde förra sommaren

April 18, 2013 2 kommentarer
Okategoriserade

Annonsen laddas.

Själv poserade jag lite snyggt så där utanför sommarhuset. Sommarskrivbordet var tillfixat så att jag kunde slå mig ner där och reflektera över litteraturens underbara värld. Håret var långt och ljust. Solen värmde så pass att en tunn klänning passade som klädsel. Jag håller i en AA-bok. Och i min egen drömfångare. Skrivboken som fylls med idéer om vad som ska hamna i böcker. Ett moodboard över skrivandet. Jag har världens bästa jobb. Jag får betalt för att fantisera och skapa en låtsasvärld. Barndomens dockhuslek har blivit ett yrke. Jag flyttar mina små karaktärer dit jag vill. Jag leker med dem. Bestämmer över liv och död.

Jag övar mig på att leva i nuet. På att stanna upp i ögonblicken och tycka om dem. Det är inte alltid lätt. Jag har en tendens att dröja kvar vid det som varit. Vid att blicka framåt. Fantisera. Och det är inget fel i det. Problem blir det när man gräver ner sig i gamla oförrätter, när sinnet snöar in på vad som kunde ha varit. När man ångrar för mycket. Det där ångrandet, det är så energidränerande. Det tjänar noll till. Man ska absolut lära av sina misstag, men att bara sparka på sig själv är sällan konstruktivt.

Jag är optimist. Optimismen i mig har dock många gånger lett till att jag blivit besviken. Som liten byggde jag alltid upp luftslott, hade orimliga förväntningar. Trodde att allt skulle bli fantastiskt! besvikelsen kom alltid som ett brev på posten. Det jag hade föreställt mig överensstämde sällan med verkligheten. Har sen dess lärt mig att något sänka förväntningarna. Lyckas inte helt men jobbar på det.

Men jag är också östeuropé. Och som sådan är jag misstänksam. Mixen av att ha illusioner om hur grymt allt kommer bli och samtidigt vara skeptisk mot folks avsikter/budskap är inte alltid lätt.

Nåväl. Jag ska inte skriva så mycket mer. Jag publicerade denna sommarbild i dag eftersom sommaren känns vanvettigt avlägsen just den här regniga dagen. men optimisten i mig säger att den kommer snart. Den vill inte lyssna på skeptikern som envisas med att hävda att vi går en ny istid till mötes.

Puss på er.

 

Kärleken och döden har samma färg

April 18, 2013 1 kommentar
Okategoriserade

Annonsen laddas.

Läser att författaren, kritikern och filosofen Thomas Anderberg gått bort. Han har skrivit en fantastisk text om själen som är vacker på det där klarsynta vemodiga och genomkloka sättet. Läs den! Och stanna upp en stund. Reflektera.

Memento mori. Kom ihåg att du ska dö. De där dagarna du klagat på och minuterna du avskytt, de kommer aldrig mer tillbaka. Ögonblicket du äger är nu. Gårdagen måste du släppa.

Att förlåta är att ge upp hoppet om en bättre eller annorlunda gårdag.

Morgondagen vet du heller ingenting om. Det tjänar ingenting till att oroa sig. Det är ingen idé att bygga katastrofvisioner eller låta rädslan växa. Det blir som det blir. Det blir alltid bara som det blir.

Inte heller kan du påverka andra människor dit du vill. De går sin egen väg. Jag ser så många medberoende som hotar och gråter, som vädjar och lovar, som kontrollerar och lider. Bindningar till personer med missbruk gör ont, skadar oss själva men även dem som är sjuka. Ändå trillar vi dit hela tiden,  tror att vi genom våra handlingar kan styra andras beteenden. Ger oombedda råd. Blir frustrerade när råden inte följs. Fyller våra liv med “borden”. Så oklok är människan. Denna lilla lilla insekt som kryper runt på planeten jorden.

I dag lyssnar jag på Aden.

Kärleken och döden har samma färg: Röd. Franskt, tungt, lika regnvått som himlen. Men ändå fint.

Livet är kanske inte alltid bra. Men det är det enda du har.

 

Angelique, Angelique

April 16, 2013 2 kommentarer
Okategoriserade

Annonsen laddas.

En väldigt duktig tatuerare är hon, Angelique Houtkamp.

Kanske åker jag och besöker henne snart.

Medberoende-måndag

April 15, 2013 3 kommentarer
Okategoriserade

Annonsen laddas.

Jag har kämpat med mitt medberoende i många år och det har varit en brokig resa, ibland upp och ibland ner. Det tål att fundera över vad som lett en till den man blev, även om det egentligen är oväsentligt… Eftersom svaret är komplext och aldrig kommer att lämna en helt tillfredsställd. Kontentan är att jag pga medberoendet många gånger gått ganska hårt åt mig själv. Inte varit snäll helt enkelt. Utan dömt mig hårt. Skällt ut och ondgjort mig och sparkat.

Medberoendemänniskor ställer oerhört hårda krav på sig själva. Man måste vara bättre än perfekt för att duga. Man sätter andra individer i centrum för sitt liv utan att bry sig om sig själv. Man går all in med känslor och försöker styra och kontrollera. Eftersom detta aldrig kan lyckas blir resultatet frustration och harm. I förlängningen blir den medberoende deprimerad eller destruktiv.

Jag har läst Melodie Beattie “Bli fri från ditt medberoende” förr, började på 2000-talet, då när det svängde som värst. Ska erkänna att jag på den tiden inte till fullo kunde ta in vad hon skrev. Jag var kanske fönekande… Det gjorde för ont att erkänna att jag kvaddade mitt eget liv.

Jag tog upp boken i går igen. Och nu kan jag verkligen se vad Melodie menar. Medberoendet utgår inte enbart från andra människors missbruk/sjukdom/destruktivitet, även om det är en bra grogrund. Medberoendet är ett virus som smittar dig och biter sig sedan fast. men det finns hopp. det är inte lätt men det är enkelt att bli fri. Dockär det ett livslångt engagemang. Vi som är lite kvaddade, vi måste anstränga oss lite extra för att kunna släppa taget. För att hitta lycka i det lilla. För att göra upp med kontrollbehovet som kontrollerar oss.

I dag kan jag andas lite lättare.

I dag är ännu en dag då jag tar ett steg i rätt riktning.

En mycket användbar bok.

Slöa söndag

April 14, 2013 1 kommentar
Okategoriserade

Annonsen laddas.

Sturekatten är här och spinner sin sång i lakanen.

Det är svårt att ta sig för nånting men det finns en del “borden”:

 

Borde läsa klart korrekturet på den här. Del 6 om Cecilia Lund som kommer ut 19:e juni. Snart ska den i tryck!

Borde klä på mig.

Borde äta frukost/lunch.

Borde gå ut i solen.

Borde bädda.

Borde tvätta.

Borde skjutsa dotter.

Borde städa.

Borde betala nån räkning.

Borde styra upp söndagsmiddag.

Äh tror jag går o drar täcket över huvet. Det är trots allt söndag.

Kyssar och choklad

April 12, 2013 2 kommentarer
Okategoriserade

Annonsen laddas.

Finns några saker jag behöver idag:

Kyssar.

Och choklad.

Ilska och harm=orsak till sjukdom

April 12, 2013 1 kommentar
Okategoriserade

Annonsen laddas.

Är du en sur kontrollerande typ som lätt exploderar i arga haranger när kön ringlar långsam och lång eller när nån snor din parkeringsplats framför näsan på dig?

Då kan jag berätta för dig att du troligen kommer drabbas av sjukdom och dö i förtid. Typ hjärt-kärlproblem… Man har faktiskt forskat på detta och sett att ilska och uppstressade argsintheter är en av de största skälen till att man kolar vippen i förtid.

Att skratta däremot gör dig frisk. Negativa känslor kan vägas upp genom att du asgarvar. Tittar du på en deppig film blir du ledsen och stressad men en komedi som får dig att bli glad återställer nivåerna i kroppen.

Don’t worry – be happy!