Spontant = kul (fast inte om man har kontrollbehov)

I fredags kom jag hem med Bianca som även tagit med sig en kompis hem, och jag var ganska trött efter arbetsveckan så jag tänkte att nu kör vi världens enklaste middag (nivå: varmkorv) och sen myser vi ner oss i soffan. Men hemma var det fullt hus med Alexandra och Emelie och kompisar Sara och Axel, som härligt nog bjöd in sig själva på middag och sen dessutom erbjöd sig att laga den. Tackar en hårt arbetande trebarnsmorsa nej till det? Jag log från öra till öra.

Det började slamra i köket och jag lyssnade till planeringen på vad som skulle lagas – trerättersmiddag. Till förrätt: stekpannebröd med ärthummus, till varmrätt: två olika slags piroger, en med köttfärs och en vegetarisk med spenat, pinjekärnor och ricottaost, samt sallad på vitkål, rödlök, lime och chili och som avslutning hallonkaka. Ett gäng tonåringar som lagar spontanmiddag en fredagskväll – nånting har jag gjort rätt här i livet i alla fall… Och vansinnigt gott blev det också! Kan tänka mig detta som en ny vana… Men hade det här varit för några år sen hade jag blivit lite grön i ansiktet av oro och undrat om ugnen skulle gå sönder eller om de verkligen visste hur man använde stavmixern och så hade jag nog stått och småkikat bakom en dörr och störtat fram om jag såg att nåt blev fel. Nja, nu kanske jag överdriver lite men vad jag menar är att jag inte – med mitt kontrollbehov – kunnat lämnat över köket till ungdomar hursomhelst. Jag påstår inte heller att jag är unik eller världsbäst för det, bara att det går att förändra sitt beteende, sina tankar, sin attityd, sina värderingar. Det går!

KOMMENTERA

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  2 Kommentarer
  1. Maximeva skriver:
    !

    Härligt när det känns att man verkligen kommit nån vart! Krävs en hel del självkännedom och disciplin men du fock din belöning och uppmärksammade den!

  2. Sussie skriver:
    !

    Go’morron!
    Känner igen känslan av insikten att det är så skönt att kunna släppa kontrollen! Det är skönt för en själv och måste också vara skönt för tonåringarna som får känna att man litar på att dom kan!! Ha en skön söndag och tack för en härlig blogg!!