Elizabeth Gummesson | Tara Blogg

Det kom en fråga om otrohet…

Jag hoppas jag inte stör för mycket..Men jag behöver verkligen din hjälp..! Vi har relationsproblem och jag tänkte att du kanske skulle kunna ge mig råd? Min man har vart otrogen med en jobbarkompis i två månader utan att säga nåt till mig. Han har aldrig haft sex med henne, men de har ”hånglat”… Han har varit känslomässigt otrogen kan man säga..och det är ju värre. Helt plötsligt en kväll säger han att ”han träffat en annan”. Han säger att han inte har känslor kvar för mig, att vi har glidit isär efter 13 år o två barn. Jag har inte fattat ett dyft o blir otroligt ledsen. Jag älskar honom fortfarande o vill ha honom kvar. Men är så sårad!

Nu har han har brutit kontakten med kvinnan,(tidigare skrev de sms, sågs på jobbet osv) vi har semestrat utomlands o det har känts lite bra i vissa stunder. Han o jag har pratat massor, hur vi känner vad vi står. Samtidigt som vi har otroligt bra sex just nu, vilket är konstigt..? Men hur går jag vidare? Hur hittar vi tillbaka till varandra? Vi går i familjerådgivning, men har du några råd så tack snälla..! Så svårt att få honom att älska mig igen..Hur ska jag kunna lita på honom igen? Hur ska han kunna arbeta med henne igen..?

Bästa du, du stör inte. Livet händer när det händer. Jag tänker flera olika saker när jag läser det här, så jag ska dela med mig av de tankarna eftersom det är det du vill. Först vill jag bara bekräfta alla känslor som kommer upp när det gäller det stora svek som otrohet är – och det vet alla ni som läser nu som varit med om det, otrohet suger verkligen! Eller hur?

En del i att kunna rädda er relation är er vilja. Vill ni leva tillsammans? Ibland krånglar vi till det, och glömmer den allra viktigaste frågan. När par kommer till mig för samtal blir det ibland prat om alla möjliga olika konsekvenser av det ena och det andra, men jag brukar väldigt tidigt ställa den enkla frågan: vill ni leva med varandra? Om svaret är ja, så säger jag: berätta varför. Det som finns i form av känslor i en relation mellan två personer är ofta det som kommer att rädda relationen.

Därför tänker jag att det blir viktigt för er bägge att svara varandra på den frågan. Vad är det som gör att ni två vill leva tillsammans? Du trots sveket och han trots andra känslor för en annan kvinna. Ni måste hitta dit till era skäl till varför ni väljer varandra och berätta om dem för er själva och varandra, som en påminnelse till varför ni lever ihop.

I era samtal behöver ni också bli noga med att berätta för varandra var era gränser går, vad är ok och vad är inte ok? Oavsett hur gärna du vill fortsätta leva ihop med din man så behöver du bli tydlig mot honom att det han gjort har gått över alla gränser för vad som är ok för dig. Bli inte rädd att mista honom genom att hålla tillbaka, uttryck det tydligt nu istället för att märka att du inte var tydlig nog.

Sedan tänker jag att det finns ett par olika saker till som blir viktiga, och en av dem är din tillit till din man. Hur ska du kunna lita på honom igen, undrar du. Ett steg dit är att faktiskt lära känna honom och hans behov, vad var det han fick hos den där tillfälliga attraktionen som inte finns i er relation? Alla våra behov är viktiga och det är bättre att ni möter dem hos varandra än att ni går och och får det mött hos andra. Bli nyfikna på varandras behov, våga berätta om dem för att också kunna möta dem – behoven har kanske förändrats en del sen ni möttes, så ni måste uppdatera er med varandra hela tiden. Låt det bli spännande och levande mellan er, att lära känna varandra i den förändring som sker under en relation. Men tillit bygger också på mod att kunna lita på en annan person. Du kommer aldrig att få några som helst garantier på att han inte är otrogen igen, och vad vi lägger in i ordet otrohet är olika för vi kvinnor reagerar mer på just den känslomässiga attraktionen och män mer på om deras fruar haft sex med andra. Det kommer som sagt inga garantier och det kommer du att få leva med, men tillit bygger på att lita på någon och våga slappna av med någon. Däremot måste du ge honom en chans, om du vill leva med honom, och kan inte hålla honom upptryckt mot väggen hela tiden. Han behöver vilja välja dig, och visa dig det, och självklart möta ditt stora behov av tillit och trygghet nu, men sedan behöver du också välja att lita på honom.

Jag tror att om ni jobbar med det här tillsammans, så kan han arbeta på samma ställe som kvinnan, för hon blir ointressant för honom när ni får en relation tillsammans som möter alla era behov. Det är nog inte just henne det handlar om för honom, utan någonting som han saknade tillfälligt hos er och som råkade finnas där med henne. Men det viktiga för dig blir förstås att du ska kunna känna dig trygg, så fundera på vad det krävs för att du ska vara trygg med att de ändå jobbar ihop. Kan det vara att du träffar henne och pratar? Kan det vara att du blir förvissad om att han har deklarerat för henne att han gjorde någonting som blev fel och att han ämnar leva med dig, och inte kommer att göra om samma misstag igen? Fundera på vad som skulle kunna göra DIG trygg i den situationen där de arbetar ihop fortsättningsvis och be om det.

Fortsätt samtala, fortsätt känn efter, fortsätt lyfta dina egna tankar och upplevelser, men bestäm dig så småningom för att kliva vidare. Du har hamnat i en livskris som kan vara väldigt utvecklande hur konstigt det än kan låta, både för dig och för er relation, men bara om du bearbetar och går vidare, om du fastnar i krisen händer ingenting annat än att du blir fortsatt orolig, osäker, otrygg och det blir inte bra för någon. Du är värd det allra bästa! Skickar massor av kärlek från trädgården i Puerto Banus där jag sitter och tänker på dig nu!

/Elizabeth

Ps. Har ni andra varit med om otrohet? Vad tänker ni om det här? Finns det fler tankar och varma råd att dela med sig av? Varsågoda och skriv!

KOMMENTERA

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  3 Kommentarer
  1. Linda skriver:
    !

    Jag har tyvärr också blivit utsatt för otrohet. I mitt fall var det aldrig aktuellt att förlåta och fortsätta tillsammans. Jag tänker så här, att livet är så mycket mer än att klamra sig fast vid någon som svikit, när den som svikit dessutom inte verkar veta vad han/hon vill känns det som en rakt igenom dålig ide att stanna. När det hände mig mådde jag självklart väldigt dåligt, men jag tänkte noga igenom vad jag ville och behövde. Sen skrev jag ner mina tankar, och skrev även en slags strategi över hur jag skulle få det jag ville. Det var svårt, men det bästa jag gjort. Under den jobbiga tiden tog jag välhand om mig. La ner fokus på att äta bra mat, träna, kolla på glada filmer, bannlyste ”fel folk” som sällskap och gråtlåtar, gick även några gånger i samtalsterapi. Jag ville må bra och gjorde min återhämtningsfas till något jag la all min fokus på. Det här funkade för mig. Det är tre år sen nu, men jag har fortfarande problem med tillit. Jag mår trots det väldigt bra idag och är jättekär igen!
    Önskar dig all lycka till och skickar styrkekramar i massor.

  2. Ensamstående skriver:
    !

    Vet inte vad du heter, du som just blivit bedragen, men ta hand om dig och dina barn!
    Det finns så mycket att säga om otrohet och det är så fruktansvärt illa mot sin respektive att vara otrogen så jag har inte ord för det. Det är så komplext, så in i grunden sårande, förnedrande, smutsigt och så respektlöst.
    Jag blev ensamstående med två små barn för många år sedan, då jag upptäckte att min sambo varit otrogen under en längre tid. Just då och där fanns det ingen tvekan från min sida — det var droppen som fick bägaren att rinna över. Han skulle ut! När jag fick lite distans till det hela såg jag så tydligt att det bara var jag som älskat honom, och att jag velat att han skulle älskat mig. Jag ville det så mycket så jag tog minsta lilla tecken som ett tecken på att han älskade mig, när han egentligen inte ens alltid var snäll mot mig. Jag lurade mig själv. I mer än 10 år lurade jag mig själv. Han älskar ingen annan än sig själv. Det kan vara svårt att se när man är mitt i ett förhållande, jag såg det inte, men för mig var det så.
    Någonstans här tror jag att kärnan finns — BÅDA måste vilja!!! BÅDA måste ge allt. BÅDA måste ha bestämt sig för att få förhållandet att fungera. Det spelar INGEN roll hur mycket EN part i förhållandet kämpar och vill, om inte den andra ger 100%.
    Så, jag är ingen psykolog, men ger han inte precis ALLT i detta läge, och lång tid framöver, och visar i varenda liten sekund att han är fullt inställd på att leva med dig för att han älskar dig, så lämna. Det är oerhört tufft att ta beslutet, men du måste kunna respektera dig själv och leva med dig själv. Det är naturligtvis mycket svårare att gå isär när det finns barn inblandade men idag är jag så oerhört tacksam över att jag inte lever med den man som bedrog mig. Jag önskar det varit annorlunda, men jag kan samtidigt vara ärlig mot mig själv och jag hoppas också att jag visat barnen att någonstans finns det en gräns i ett förhållande där det inte är sunt att fortsätta vara tillsammans.
    Med detta menar jag inte att det alltid är det rätta att lämna. Det finns de som fortsatt och fått det att fungera och hur det blir i ert fall vet ingen just idag. Men, var noga med att tänka efter och se saker ”krasst” för vad det är, så att du inte lurar dig på samma sätt som jag gjorde i mitt förhållande.

    Det jag gick igenom var en livskris och i efterhand önskar jag att jag hade gått ur förhållandet mycket tidigare. Iag mår jag jättebra. Det kommer du också göra som småningom! Kram på dig och ta hand om DIG och dina barn! DU är värdefull!

    …och Elizabeth! Jag har just hittat din blogg och lär läsa den ofta! Tack!

  3. S skriver:
    !

    Hejsan! Jag kanske är lite pessimistisk men jag anser inte att ett brustet förtroende går att laga. Innerst inne finns klumpen alltid kvar när du ser på den människan. Låtsas går ju alltid men jag tror att i slutändan är det inte värt det. Han gjorde sitt val utan att ha respekt för deras långa förhållande. Hon borde respektera sig själv och gå vidare. Misstag kan man göra tillfälligt men går man bakom ryggen så gör man ett val vid varje sms och varje kontakt man har med den andra personen. Säger han att han inte heller har kvar känslor för dig så har du ingen anledning till att utsätta dig för den jobbiga kampen att komma över hans svek. Det enda som man kan fråga sig är om ni var lyckliga innan otroheten hände? Om inte så var det ju ändå inget bra förhållande att rädda. Lycka till!