Arkiv för juni, 2012

Hjärta till er!

Till och med i Altea går det att hitta hjärtan i naturen, eller åtminstone i stengången. Varsågod!

Lugn kväll efter intensiv arbetsdag

Vi har ägnat flera timmar åt intensivt arbete idag, Ulf, Nigel och jag och det växer fram en slags kurs/workshop som jag själv skulle vilja gå, höll jag på att säga. Det här ska bli mycket intressant mina vänner. Här är en vy från deras balkong, trevlig utsikt en dag på jobbet eller hur?

Ett salt dopp på det och sen promenad längs stranden bort till en italiensk restaurang där man kan undra vad de hade lagt i tjejernas mat för de blev helt spattiga och såg ut så här plötsligt:

Sen blev det till att strosa till hotellet genom den här söta lilla hemtrevliga byn.

Nu är det dax att duna in snart för arbetsdagen börjar redan kl 8:00 för oss imorgon. Då ska vi titta på hotellet där vi tänker oss att alla deltagarna ska bo och kursen/workshopen ska hållas. Det blir spännande!

Utbildning och varför jag är där jag är

Hej, jag läser din blogg varje dag och vill tacka dig för allt du skriver! Jag är lite nyfiken på vad du har för utbildning i grunden och hur det kommer sig att du är där du är idag?
Tack för en härlig blogg som man blir glad av!
Kram Karin

Tack snälla Karin för fina ord! Glad att du följer bloggen! Mina utbildningar är flera olika, jag pluggade till journalist redan 1992, sedan när jag bytte yrkesbana pluggade jag till professionell coach, därefter sorgbearbetare, en ledarskapsutbildning inom UGL, pluggade vidare inom konflikthantering och kommunikation, utbildade mig till krishanterare och nu går jag en ettårig utbildning inom KBT-terapi. Jag planerar och researchar just nu för hur jag ska kunna plugga vidare eftersom jag vill utbilda mig till psykoterapeut. Alla mina utbildningar finns noggrannare beskrivna på min hemsida www.elizabethgummesson.com.

Varför jag är där jag är idag? Jo, det är jag av några olika skäl men det allra största skälet är att min passion är människor, relationer, beteenden och allt som har med människor att göra. Jag är barnsligt nyfiken på människor och varför vi gör som vi gör och blir som vi blir, konflikter, skeenden, människor i grupp, roller, kommunikation mellan människor. Allt sånt. Min passion för människor är en starkt bidragande orsak, men den kombineras med en drivkraft som jag har och som gör att jag, när jag kommer på en idé jag vill genomföra, ett mål jag vill uppnå eller har en dröm som jag vill förverkliga, gör just det. Jag är handlingskraftig och orädd på det sättet. Saker och ting händer runt mig för att jag jobbar hårt och för att jag vill utvecklas och föra mig själv framåt. Det är lätt att gå omkring och drömma om vad vi vill göra, men en annan sak att verkligen genomföra det. För mig är det dessutom väldigt viktigt att det är roligt och känns meningsfullt, annars får det hellre vara. Jag tycker fantastiskt mycket om att få inspirera en härlig publik, men jag står inte ut med stjärnfasoner hos föreläsare; jag hjälper gärna till och lyfter stolar eller klipper biljetter och vill inte sitta och trycka i en loge nånstans. Och det allra viktigaste arbetet för mig är det jag gör tillsammans med mina klienter som ingen ser, men som betyder en värld av skillnad om det till exempel handlar om att bearbeta en stor förlust eller ta sig igenom en kris. Utan det arbetet vore det omöjligt att stå och prata om personlig utveckling eftersom jag inte skulle vara förankrad i det varje dag. Dessutom har jag sett till att alltid fortsätta med mitt ideella arbete, eftersom det var där jag startade för 10 år sen, ungefär en tredjedel av min arbetstid går åt till ideellt arbete och så ska det alltid vara tänker jag.

Här i Altea är jag nu för att starta ett helt nytt projekt tillsammans med min vän och kollega Ulf Lidman, det handlar om en resa som den som vill och behöver kommer att kunna göra hit till Spanien i april nästa år som blir en inre resa som heter duga. Jag ska presentera det ordentligt så småningom med alla detaljer men jag kan redan nu avslöja att det handlar om att förändra sitt beteende, kliva ut från sin trygghetszon, ta hand om bitterhet, offermentalitet, rädslor, bearbeta sina kriser och annat som sitter fast. Det blir hårt arbete kombinerat med njutning för sinnen, socialt umgänge på en vacker plats, god mat, trygg handledning och många intressanta samtal. Typiskt sånt som jag älskar i mitt arbete – att börja med ett tomt papper och sitta i timmar och spåna på idéer och upplägg, se nånting växa fram, jobba med allt det praktiska, alla frågetecken som ska rätas ut, research som ska göras och sen så småningom få ta emot en grupp hitresta svenskar och jobba intensivt och nära under fem dagar. Vem vet, kanske blir det nån av er som läser bloggen som följer med hit?

Löprunda vid havet

Jag har löptränat i mer än 25 år, oftast långdistans, och slitit ut ett knä som ska opereras (hade tid i januari men var på begravning den dagen och väntar ännu på ny operationstid) så jag kan bara springa korta sträckor numera, max 20 minuter. Att jag springer överhuvudtaget är inte farligt, men det blir som sagt inte tal om några mil här utan kortisar, för nåt behövs nu för att lyfta min kondis som inte är den bästa… Imorse blev det därför en kortis längs strandpromenaden, och genomsvettigt gapskratt när jag kom tillbaka till tjejerna. Se själva.

Kvällspromenad i Gamla stan i Altea