Alltså man blir varm, jättevarm (tunna kläder rekommenderas), man kastas fram och tillbaka, stöts till och plötsligt är man i en annan monter, man är rätt sliten efter att ha tumlat runt. Och låt oss inte tala om fötterna. Fötterna!
Det är alltid spännande att åka tåg till bokmässan. Jag hamnade på plats 27 och på plats 28 satte sig Magnus Uggla. När vi kom fram till Göteborg frågade Lina Forss som jag kramade på perrongen tillsammans med Peter Barlach, om jag och Magnus var bästa vänner men det är vi ju inte men vi pratade oavbrutet under hela tågresan. Jag fick inte gjort någonting. Vi pratade om relationer, skilsmässor (han visste inte varför han aldrig hade skilt sig, jag skulle fråga hans fru sa han), barnuppfostran, artistlivet, varför han tackade nej till Ladies Night, författande, bokbranschen och vem som går hem med vem efter mingel och fest och vilka som är värst, bokbranschen eller artistbranschen.
Längre fram satt Björn Ulveaus med sin fru men de pratade jag inte med och inte heller med Kikki Danielsson som satt tvärs över gången och som åt någonting under resan som jag faktiskt nästan var nära att tipsa henne om att sluta med genast. Där satt en jätteberömd författare men h*n har, trots att vi träffats några gånger, aldrig tilltalat mig trots att jag varken ser farlig ut eller inte läskig (tror jag) för den delen heller.
Jag och Magnus och Lina och Peter delade taxi till hotellet och det var lite annorlunda att kliva ur en taxi med Magnus Uggla än att kliva ur en taxi själv. Var det möjligen åtta bellboys som stod på rad och tio gånger åtta förbipasserande som pekade på mig. Och honom då.
Innanför dörrarna ramlade jag rakt in i Mari Jungstedts varma famn och så pratade vi och senare gick jag rakt in i en världsberömd författare som gick med två flaskor vin alldeles barfota i min hotellkorridor. H*n rodnade lite och vi sa hej hej och skrattade och h*n lovade att allt vin inte var varken stulet eller bara till en person.
Och så blev det drinkar och tilltugg och mer sånt och kaffe och prat med ljuvliga Camilla Grebe som saknade sin syster och då fick jag vara lite vikarierande sådan. Och senare minglade jag med Tomas Bodström, Uggla (igen, han kanske förföljer mig), Jan Mårtensson, Stefan Einhorn och lite annat löst folk.
Nu ska jag ner med mina svullna fötter i jättesnygga skor och dö torktumlardöden på mässans golv. Bara fixa till mig lite först.