Man vill ju liksom inte säga fel saker och så vill man gärna få med det som är det man vill säga. Knepigt. Chansen är en enda. Nyckeln är träna träna träna. Öva öva öva.

Taxihämtning kl. 08.30. Lite prat för mig själv. Chauffören fick undra. Öva och memorera. Kom ihåg och glöm bort. Omålad och lite pirrig men ganska lugn. Mest sprallig och utan sällskap att kunna spralla med. Chauffören verkade inte vara på sådant humör om jag nu hade kommit på tanken att fråga.

Jag var väntad. Vakten lyfter luren: ”Christina är här nu.” Hela entrén är tom. Några dagstidningar och så vakten som är omgiven av skärmar. Långtråkigt? undrade jag och skämtade om att han ju kunde se på TV i alla fall. Ha ha. Han skrattade av artighet och så kom Amanda, en mycket söt och snygg och ung och fantastiskt rar tjej och hämtade mig.

Det berömda sminket. Där prominenta gäster suttit och blivit duttade i pannan och där spännande, framstående, välkända, smarta och … mindre smarta suttit och blivit puffade med puder på kinderna. Carina och jag pratade så jag glömde det mesta. Vi pratade så mycket att vi kanske skulle ha missat hela mitt inslag liksom. Om inte Amanda hade kommit tillbaka och hämtat mig.

När jag var klar. Jag och Carina kommer att ses igen. Det vet jag. Vi hann inte prata klart. Den make-up hon la på mig kommer jag att in i det längsta vägra att tvätta av mig.

Allt är i detalj managerat. När Amanda lämnar av mig i frukostrummet och jag tryckt på kaffemaskinens mest utslitna knapp ”starkt kaffe” riggas jag av mikrofonkillen i shorts. En rar och trevlig kille som nog var anställd just som sådan, idag i alla fall. På med mikrofon, av med mikrofon. Min blus var inte stadig i kanten någonstans och lilla myggan vinglade men mikrofonkillen hade bluslösningen och jag påminde mig om att det varit några här innan mig.

Vid ett bord satt de coola killarna. Jag frågade om det var kill- och tjejbord. Uppdelningen av frukostätande gäster var sådan vid borden. Någon i Erik Saades band sa näe, det är uppdelat barnbord och vuxenbord. Jag satte mig mittemellan och så frågade jag varför de var så lugna och coola. En kille i slips frågade om det var min första gång och när jag sa ja skrattade de och sa att man vänjer sig. Jag tänkte att det var ju skönt och så fick jag 10 minuters peptalk av killarna som lovade att det kommer att gå skitbra.

Någon tog en bild på tv:n hemma och just då åker allt neråt i ansiktet men det mesta var nog uppåt under intervjun. Tilde de Paula var lätt att prata med, studion var lätt att finna lugn i, den lilla lilla platsen som bordet utgör tillsammans med stolarna var yttepytteliten och jag tänkte hastigt på hur trångt det måste vara med fler gäster än två. Alla runt omkring var vana … förstås. Jag fick panik å hela TV4:s vägnar när det räknades ner och alla verkade fullkomligt avslappnade. Ja, nästan som om de hade gjort det där typ 100 gånger tidigare. I mitt huvud fanns, som ett ludd runt allt jag ville komma ihåg att säga, hela tiden frågan: Vart gör man av händerna??
Klippet kan man se här.

Efter mig kom Kenza. Vacker som en dag och nog lika nervös som jag var innan. Och frågan var om det var Lottoskraparen vid bordet intill och frågan var om Amanda faktiskt glömde bort mig därinne men vilken tur för mig för jag kunde äta lite mer frukost och så hann jag tipsa killarna i soffan om att de skulle vara lite coola och inte så nervösa inför sitt framträdande i Nyhetsmorgon.
I taxin hem sätter jag på mobilen och sms rasslar in. Någonstans värsta stödet och hejaklacken och så ringer min mamma och berättar att Nixon stått stilla under min intervju och att han satt framtassarna på TV:n för att komma åt den där matten som lämnat honom ett tag. Och så ringde syster och skrek och så ringde pappa och sa att han var stolt och imponerad.
Så får jag det här från en dotter och får någonting tjockt i halsen och ståpäls på kroppen och så lutar jag mig tillbaka, ser mig själv i spegeln och tänker att jag nog får lov att lära mig hur man lägger en sådan himla snygg ögonskugga.

Vad jag pratade om i intervjun? Jasså … min roman Jag älskar dig inte, dumpningar och hämnder.