Det finns inte en chans att jag fixar att få in allt jag måste ha in i min kalender i min fina iPhone (som jag – för övrigt – är smått förälskad i).
Jag måste få skriva stort och över flera dagar och stryka under, rama in, ringa in, färga och sätta viktiga utropstecken framför och bakom minst lika viktiga saker jag måste komma ihåg.
Jag har provat bli mer teknisk. Mer vänligt inställd till de digitala möjligheterna men kan inte fatta hur jag skulle fungera (utan att glömma 82% av allt jag måste komma ihåg) om jag la in allt i google kalender och / eller i min iPhone.
Och nu är det dags att köpa ny almanacka. Det är dags att hitta en ny kärlek.
Det är en särskild uppgift i livet som måste planeras och genomföras med precision. Vi ska samarbeta i 12 månader, drygt. Vakna med varandra, somna ihop, hänga med varandra 24/7, diskutera omöjliga saker som önskemål om veckor med åtta dagar istället för sju, resor till fjärran länder som inte får plats, farsdagar och morsdagar och presenter till alla som fyller år.Den ska följa mig genom ett år där massor kommer att hända, en pocketbok ska ut och en ny roman ska bli klar och en dotter ska fylla 20 år.
Någon gång i veckan blir det av. Då ska vi mötas. För första gången.
Och den som är på väg att lämna mig och som hållt ihop i snart ett helt år, läggs i lådan i förrådet och sparas. Bara för att man inte omedelbart kan göra sig av med en god vän hur som helst.